mariahelenaf

Jag har en liten tjej med en snabbtänkt hjärna och ett enormt ordförråd. Hon är ärlig i mycket hon säger, ibland utan att tänka, men ändå inte så att det sårar på något sätt.

När jag satt och gjorde min morgontoalett, gjorde hon en snabb titt i dörrspringan och gjorde en lika snabb avläsning av rummet och mig.

Aah har du börjat blöda!!! Sen kommer det här i dörrspringan...





Vad var det där för? undrar jag stilla...För nu kommer du sluta vara grining! svarar hon lugnt.

Kan jag annat än fnissa åt detta lilla uttryck av uppriktig ärlighet. Hon är bannemig härlig min lilla flisa.
När vi var på affären efter ridskolan fick jag tillbaka yrsel såpass att jag fick luta mig på vagnen för att inte ragla, och när vi närmade oss kassan började det att sticka obehagligt i och runt människans största muskel (hjärtat), det stack vid nedre revbenet och ändå längre ner ovanför ljumsken.
Tur jag har min lilla som hjälper mig, hon fixade dextrosol till mig efter att vi tillsammans packat upp varorna på bandet.

Väl hemma packade jag upp det lilla vi raffsat åt oss (två halvfulla påsar, en potatissäck och toapapper) på den 1½ timme det tog att gå igenom butiken.
Till middag blev det rester från igår och fredagsmys med godis, barnteve och Talang.

Nu är det sängen för liten och jag ska fortsätta titta på teve, virka lite och sen sova. INGEN TRÄNING!!!!

Jag bäddade rent till flisan och medan så pratade vi om vad vi kan göra i morgon. Jag föreslog att vi kan spela lite badminton kanske om det inte regnar.
JAA, gärna säger hon.
-Jag ska bli superproffs på badmintong *rättelse* ton, men det blir inte förrän jag kan säga det rätt utan att tänka innan...*stort smile*.

Ha det bra nu mina vänner. Så håller vi tummarna att nästa uppdatering inte kommer från sjukhuset, för det känns som att det inte skulle kunna vara omöjligt.

Puss och kram. Love U. (speciellt ni som ligger mig närmast om hjärtat)