mariahelenaf

Sitter hemma i mitt lite utkylda hus och umgås med den lilla människa som står mig närmast.

Det dagar jag varit borta har både bjudit på skratt och gråt. Det har varit nyttiga dagar, många tankar om rätt och fel. Jag har aggerat utifrån vad jag anser vara rätt utan att för den delen vara oprofessionell. Jag är nöjd.

Mitt liv artar sig känner jag, är inte det hisper jag var i fjol.
Den där jobbiga människan som var så rastlös att hon inte kunde sitta stilla, hon finns, men är inte lika störig längre.

Det går bra att ha tråkigt, det är faktiskt ganska skönt.

Var förresten på dejt i onsdags... och blev blyg. Vad tror ni jag gjorde åt det då??

Drog en anekdot ur mitt liv. Skratt är förlösande och trivsamt.

Ha det fint vänner.

Puss och kram. Love U.