mariahelenaf

Min äldsta och bästa vän ringde en dag några veckor innan maj månad var slut.
Hon ville bjuda mig på utflyttningsfest, och det var VÄLDIGT VIKTIGT att jag kom. Det kändes som hon ville säga mer, och jag gissade på att dem skulle ha en liten skrutt eller nåt.

Vi pratade mycket och länge, sen kröp det fram....Min älskade, älskade vän skulle gifta sig. När jag skriver detta nu så kommer tårarna igen. Jag blev så otroligt glad för henne och hennes blivande man. 20 år har gått sedan dem träffades första gången och jag var där då med.
När hon berättade den glada nyheten kände jag hur världens största leende spred sig från öra till öra, och håret reste sig i välbehag över absolut hela kroppen.

Efter den nyheten, fick jag äran att dekorera den tårta dem skulle bjuda på efter bröllopet, och eftersom jag var förbjuden att köpa en present (det var ju trots allt hemligt) så fick dem inte betala mig för tårtan. Då ville jag ge dem den.

Dagarna innan den stora dagen, var jag förbi och visade färgen på marsipanrosorna så att dem verkligen skulle matcha den ros hon skulle hålla i sin hand.
Då fick jag även hjälpa henne med smyckena.
 
Hennes sambo hade en önskan om att få skåla i champagne efter cermonin, men då skulle dem inte kunna köra bilen tillbaka som det var tänkt.
Jag undrade om dem inte ville ha en Pontiac Bonnerville att åka i?
Så strax innan jag skulle åka hem ville hon att jag skulle ringa min bror som har just en sån bil :) för hon tyckte att det skulle ju faktiskt vara lite kul att komma i en fin bil och kanske med burkar på släp bakefter. Jag visste att bilen var nylackad och att burkar inte skulle bli någon hit.

Han ställde gärna upp och jag fick en idé om hur vi skulle kunna smycka bilen utan att sabba lacken, men den idéen höll jag för mig själv som en överraskning till brudparet.

Nu ska jag visa er bilder av det jag pysslat med i största hemlighet.

Medan blommor stod på tork och innan jag kunde göra nya, så gjorde jag två rosetter att smycka bilen med.


När alla blommor och blad var klara, kom jag på att en överraskning i form av ett brudpar skulle vara som pricken över i. Sagt och gjort :)


När jag klätt tårtan med vit marsipan lade jag ut dekorationerna på bordet, allt på ett ungefär.


Brorsan som först inte visste något, men som sedan listade ut det, tyckte att jag skulle göra ett lakarn till bagageluckan. Som om jag inte hade nog med göra redan:S Klar 00.30
Nu sitter den som ni ser redan på bilen, men allt kan ju inte dokumenteras mitt i stridens hetta^^


Dagen D, tårtan klar och såklart så måste det vara skitvarmt. Det är en nervös Maria som tar tårtan i en kartong och åker 4,5 mil för att leverera den.


Rosetterna på plats...


Så även lakarnet.


Och några extra rosetter :)

Nu fattas bara chauffören, som innan han åkte hem och bytte om, kläckte en väldigt skojig kommentar.
- Hördu syrran, du inser att vi kommer vara nygifta hela vägen in till stan va?


Min bror som dagen till ära klätt upp sig :) Klart han skulle ju på cruising i Sundsvall senare på eftermiddagen.

Som vi skrattade in till stan...folk tittade, långtradar chaffisar tutade, vi såg säkert superlyckliga ut där vi satt och garvade åt alla som trodde vi var nygifta, sen att likheten oss emellan är slående var det nog ingen som såg :D

Nu har jag bjudit på det jag lovat och har börjat titta på fyllning till min egen tårta som ska göras idag och i morgon :)

Ha det gott i sommarvärmen mina vänner. Och grattis på bröllopsdagen igen min älskade vän med make <3.

Puss och kram. Love U.