Träningsvärk
Min utevistelse igår känns idag. Tänk att där hårrötterna var svettiga igår, där är det värk idag. Träningsvärk är skönt, absolut, men inte när den sitter i nacke och huvud.
Tänkte bota det med ett par längder i simbassängen med min klon som sällskap, vi har bestämt oss för att börja simma en gång i veckan och det passar perfekt när jag ändå är i stan hos sjukgymnasten lika ofta.
Igår surfade vi runt på bra magövningar så det inte blir så enformigt med situps och hittade 4 varianter till, så nu kör vi igång med lite mera ''fysik'', mest för mig men även för henne.
Jag har blivit hårt utsatt i min barndom av olika anledningar och absolut inte pga av min figur (förutom en gång under mina tonår), av hårda ord från jämnåriga och fina pikar från speciellt en vuxen. En av alla de vuxna som man som barn ska kunna vara trygg med och lita på.
Tror säkert att orden inte varit menade så som de lät, utan att de mer har kommit ut ogenomtänkta. Nu återupprepas historien och jag tänker göra det jag kan för att det ska upphöra, utan att behöva säga ett enda ord till någon.
Det här att börja simma är en önskan från liten, och inte ett krav ifrån mig. Bra är det att skolan just nu kör igång med Piggelinpoäng, så kan jag ha det som ett försvar när vi ska ut och gå eller nåt.
Minns ni dem förresten :) det gör jag. En poäng för varje 20 minuters rörelse som ingår i kategorin motion.
Nu ska jag göra iordning mig för sjukgymnast och badhus. Passpå mina vänner, den här gången har jag inte glömt benen ;)
See you later...om jag överlevt :P
Puss och kram. Love U.
