mariahelenaf

I morse...eller nej, när jag behagade kliva upp 10.30, fått frukost (kaffe, ägg och macka) serverat...herrejisses vad jag låter bortskämd. Men det är jag också :)

Ja, vart var jag nu?? Jo, vi bestämde oss för att gå ut en tur i det fina milda vintervädret, det är jättehärligt idag bara nio grader kallt.

Vi pratar om ditten och datten, om skolan, om killarna är snälla, om kojan de bygger och sen kommer det.

-Mamma är det sant att man får ett andra liv när man dör?

(ojoj, nu kommer det såna här svåra frågor igen)

Jag: Det där är en svår fråga att besvara, men det beror på om man tror på det. En del gör det och andra inte, men ibland tror jag att jag tror på det, för hur kan man annars förklara fenomenet dejavu?
Alltså att man känner igen platser och kan peka ut saker på platser där man aldrig varit.

Ebba: Ja, men då kanske man har varit någon annan i ett annat liv!?

Jag: Ja det måste ju nästan vara så va.

Ebba: Ja, för om man har varit dum i det här livet så kanske man får en andra chans till ett bättre liv. Som till exempel de i det gula huset, (för att ni läsare ska förstå...det bor missbrukare som är en aningens klåfingriga där) om de dör så får de en andra chans.

Jag: Jovisst det får de kanske, men då får inte jag någon andra chans då, för jag har haft ett ganska bra liv hittills, så då kommer jag till himlen.

Ebba: Ja jag kommer inte heller att få det, för jag har haft ett bra liv jag med fastän jag bara är nio år :) Finns det djur i himlen med? För jag har hört att det finns en himmel för människor och en för djur.

Jag: Jag tror det finns en himmel för alla, så att vi får vara med alla vi tycker om igen, både människor och djur.

Ebba: Bra :) då får jag rida där också.
Men mamma, hur går det till då? Att få ett nytt liv?

Jag: När man dör så är det ju kroppen som dör, kanske hjärtat eller hjärnan slutar fungera. Det som får en ny kropp är ju själen och det är även den som lever vidare i himlen.

Ebba: Jaha men då blir det ju inget bättre om det är själen som får en ny kropp, för det är ju själen som är dålig hos de i det gula huset.


Vid det här laget i samtalet är jag rejält svettig, hur förklarar man så här luddiga frågor på ett någorlunda klart sätt...jag fortsätter i alla fall.

Jag: Jo det där var ju visserligen en sund tanke. Men jag tror att det kan vara så här...
Vi formas av vår omgivning och våra föräldrar osv, de som bor i det gula huset kanske inte har haft så bra vänner eller föräldrar, skolan kanske inte har varit den bästa och inte staden heller, så om deras själ föds på nytt i en ny bebis med andra ''bättre'' föräldrar så kommer de bo någon annanstans och då blir förutsättningarna till ett annat liv bättre. Eller vad tror du?

Ebba: Ja så är det nog. Då kommer det att gå bra för mig. För jag har bra kompisar, jag går i en bra skola och jag har bra föräldrar.

Jag: Det tror jag med gumman, att det kommer gå jättebra för dig :)


Så där djupa funderingar kommer det lite nu och då. Fatta hur svårt det är att svara på dem så att det låter åtminstonde lite vettigt.

Nu har vi varit inne en stund och tagit det lite lugnt, bara tittat teve och softat. Men det finns en liten sak kvar på ''att göra listan'' den här helgen....städa till marsvinet, så det ska göras nu pronto :)

Har ni bättre förklaringar på livet efter detta eller andra åsikter så får ni gärna dela det med mig :)

Ha det bra tills vi ses igen.

Puss och kram. Love U.