Återbesök och foton
Den här dagen kunde knappast blivit bättre.
Började i morse med att träna knät, stoppa in en tvättmaskin, göra situps, armhävningar.
Åka till sjukgymnasten som undrar hur veckan varit. Talar om att det har gjort ont i knät så länge som upp till tre timmar efter träning. Han tyckte inte det lät bra och undrade hur vi skulle göra, och enligt mig är det bara att fortsätta kämpa. Jag bönade och bad om att få gå några promenader i veckan också, det känns ju så dumt att sitta inne när solen lyser så vackert ute.....Yes...jag fick :D, men med en rad restriktioner.
Han skulle gå och hämta en viktmanchett åt mig som jag kan använda nu när det värsta akuta läget är över, och när han lämnar rummet sätter jag mig upp. VAD TROR NI JAG FÅR SE???? Mina ben är ju alldeles ludna, fan. Ska jag till läkare eller sjukgymnast så har jag duschat och tagit bort såna här generade små skitgrejer. Jaja, bara att sitta lugnt i båten och låtsas som de inte finns.
Mer övningar och ett löfte om att jag nog blir kvar minst ett halvt år.
Väl hemma är det dax att gå till platsen där taxi lämnar av min skoltjej. Jag gick ut lite tidigare för att kunna gå runt på byn medan jag väntade. Jag gick....och gick...och gick....klockan han bli 13.55 (hon brukar vara hemma ca 13.40) då ringer min mobil, det är hon. Vad snopen jag blir...har vi gått om varandra, är hon redan hemma?
Nä, så är det inte, taxin har inte kommit säger hon och låter orolig.
Raskt åker jag ner och hämtar henne, samtidigt som jag ringer bussbokningen och undrar var bussen är någonstans, om den varit på skolan eller vad som händer!?!
Den som svarar säger att chauffören varit där och hämtat 13.30. Nån ljuger om tiden och jag tror inte det är min tös, för hon är så noga med att skynda sig ut direkt efter skolans slut.
Ska ta de djävlarna i morgon.
Med båda brudarna innanför väggarna här hemma, skickade jag liten i duschen och sen läste vi läxor....Åh, vad jag tycker det är roligt att hjälpa till att visa henne hur hon kan tänka när hon ska göra matten, hon är skarp och fattar fort.
Nu ikväll kom en efterlängtad grej via msn.
Jag var ju och fotade mig på onsdagen förra veckan och idag kom resultatet. Oj vad det blev fina bilder, jag är verkligen mer än nöjd. Tänkte att jag kunde bjuda på ett av fotona.
Foto: Emelie Alexandersson, Härnösand.
(Visst har hon gjort ett bra jobb!)
Puss och kram. Love U.
Började i morse med att träna knät, stoppa in en tvättmaskin, göra situps, armhävningar.
Åka till sjukgymnasten som undrar hur veckan varit. Talar om att det har gjort ont i knät så länge som upp till tre timmar efter träning. Han tyckte inte det lät bra och undrade hur vi skulle göra, och enligt mig är det bara att fortsätta kämpa. Jag bönade och bad om att få gå några promenader i veckan också, det känns ju så dumt att sitta inne när solen lyser så vackert ute.....Yes...jag fick :D, men med en rad restriktioner.
Han skulle gå och hämta en viktmanchett åt mig som jag kan använda nu när det värsta akuta läget är över, och när han lämnar rummet sätter jag mig upp. VAD TROR NI JAG FÅR SE???? Mina ben är ju alldeles ludna, fan. Ska jag till läkare eller sjukgymnast så har jag duschat och tagit bort såna här generade små skitgrejer. Jaja, bara att sitta lugnt i båten och låtsas som de inte finns.
Mer övningar och ett löfte om att jag nog blir kvar minst ett halvt år.
Väl hemma är det dax att gå till platsen där taxi lämnar av min skoltjej. Jag gick ut lite tidigare för att kunna gå runt på byn medan jag väntade. Jag gick....och gick...och gick....klockan han bli 13.55 (hon brukar vara hemma ca 13.40) då ringer min mobil, det är hon. Vad snopen jag blir...har vi gått om varandra, är hon redan hemma?
Nä, så är det inte, taxin har inte kommit säger hon och låter orolig.
Raskt åker jag ner och hämtar henne, samtidigt som jag ringer bussbokningen och undrar var bussen är någonstans, om den varit på skolan eller vad som händer!?!
Den som svarar säger att chauffören varit där och hämtat 13.30. Nån ljuger om tiden och jag tror inte det är min tös, för hon är så noga med att skynda sig ut direkt efter skolans slut.
Ska ta de djävlarna i morgon.
Med båda brudarna innanför väggarna här hemma, skickade jag liten i duschen och sen läste vi läxor....Åh, vad jag tycker det är roligt att hjälpa till att visa henne hur hon kan tänka när hon ska göra matten, hon är skarp och fattar fort.
Nu ikväll kom en efterlängtad grej via msn.
Jag var ju och fotade mig på onsdagen förra veckan och idag kom resultatet. Oj vad det blev fina bilder, jag är verkligen mer än nöjd. Tänkte att jag kunde bjuda på ett av fotona.
Foto: Emelie Alexandersson, Härnösand.
(Visst har hon gjort ett bra jobb!)
Puss och kram. Love U.
Kommentarer
Trackback
