Regn inne...
Vaknade av ett plopp...plopp...plopp...
Steg upp och såg två droppar bredvid varandra i sovrumstaket, ja vad ska man tänka förutom ''fuck it''. Gick och hämtade en plastskål och ställde under, för orka ta tag i det innan kl sju på morgonen. Jo det är så, jag kröp ner i sängen igen.
Det slutade droppa och blev en obehaglig blötros där istället.
När liten var lämnad till skoltaxi så ringde jag husägaren, min föredetta kille. Jag undrade hur jag skulle göra eftersom inte ''vaktmästaren'' är hemma.
Det slutade med att jag erbjöd mig att försöka fixa vad som nu kunde vara fel, och det mina vänner betyder att jag måste ta itu med en stor skräck.....min rädsla för höjder.
Hur som helst, stegen gick jag och hämtade, fick upp den mot taket och så tillsist...upp på taket själv. Kan ju ärligt säga att de första upp och ner klättringarna gick bra, men när det börjar närma sig femte-sjätte gången då var det inte kul längre.
En tegelpanna hade spruckit och behövde bytas (det var två klättringar), hämta en ny panna, men innan det tömma skon på snö lutandes mot stuprännan, så lossnade den jäveln också....
Upp med pannan på taket, inser att jag inte kan för att jag inte har kunskapen om hur det är uppbyggt, får rådet i telefonen att stoppa dit plastpåsar så länge (två klättningar till).
Hämta plastpåsar och upp på taket igen (två klättringar till), nu är jag inte så morsk längre och jag tycker att stegen rör sig när jag står där längst upp och trular påsar i sprickan, så till sist ner för sista gången.
Tänkte inte på stuprännan.
Flytta stegen, som inte alls vill stå stabilt på det nya stället. FAN OCKSÅ!!! Upp ska jag i alla fall. Vet inte om vantarna är dyngblöta för att det är regnigt eller om jag har handsvett att vattna en hel åker med, fy fan.
Inte vill röret sitta på plats heller, för när jag fixat det där uppe, ja då är det knas där nere. Upp och ner på stegen tills jag inte pallar mer.
Historien slutar i alla fall med att jag med stupröret i handen, gråten i halsen och dyngsur av regnet helt sonika lägger allt i en fin hög och går in. Tillbaka till sängen.
Steg upp och såg två droppar bredvid varandra i sovrumstaket, ja vad ska man tänka förutom ''fuck it''. Gick och hämtade en plastskål och ställde under, för orka ta tag i det innan kl sju på morgonen. Jo det är så, jag kröp ner i sängen igen.
Det slutade droppa och blev en obehaglig blötros där istället.
När liten var lämnad till skoltaxi så ringde jag husägaren, min föredetta kille. Jag undrade hur jag skulle göra eftersom inte ''vaktmästaren'' är hemma.
Det slutade med att jag erbjöd mig att försöka fixa vad som nu kunde vara fel, och det mina vänner betyder att jag måste ta itu med en stor skräck.....min rädsla för höjder.
Hur som helst, stegen gick jag och hämtade, fick upp den mot taket och så tillsist...upp på taket själv. Kan ju ärligt säga att de första upp och ner klättringarna gick bra, men när det börjar närma sig femte-sjätte gången då var det inte kul längre.
En tegelpanna hade spruckit och behövde bytas (det var två klättringar), hämta en ny panna, men innan det tömma skon på snö lutandes mot stuprännan, så lossnade den jäveln också....
Upp med pannan på taket, inser att jag inte kan för att jag inte har kunskapen om hur det är uppbyggt, får rådet i telefonen att stoppa dit plastpåsar så länge (två klättningar till).
Hämta plastpåsar och upp på taket igen (två klättringar till), nu är jag inte så morsk längre och jag tycker att stegen rör sig när jag står där längst upp och trular påsar i sprickan, så till sist ner för sista gången.
Tänkte inte på stuprännan.
Flytta stegen, som inte alls vill stå stabilt på det nya stället. FAN OCKSÅ!!! Upp ska jag i alla fall. Vet inte om vantarna är dyngblöta för att det är regnigt eller om jag har handsvett att vattna en hel åker med, fy fan.
Inte vill röret sitta på plats heller, för när jag fixat det där uppe, ja då är det knas där nere. Upp och ner på stegen tills jag inte pallar mer.
Historien slutar i alla fall med att jag med stupröret i handen, gråten i halsen och dyngsur av regnet helt sonika lägger allt i en fin hög och går in. Tillbaka till sängen.
Kommentarer
Trackback
