Harmonisk
Nästa trevliga stund i fint sällskap blev med Catta, det var så länge sedan vi träffades men det var skönt att vara där och se hur bra hon mår, när jag ser hur fint hon och Ad har det känner jag själv hur mycket jag längtar.
Vi åt en enkel men god middag och efter det spelade vi ett något pinsamt sällskapsspel innehållande frågor som, har du varit otrogen? Mot vem och med vem? Eller, hur många gånger i veckan onanerar du? Har du gjort något brott? Vilket? Vilka droger har du provat?
Dessa frågor ska jag som fått frågan skriva ner på ett papper och de övriga spelarna skriver ner på sina papper vad de tror. Många rodnande ansikten och skratt vill jag lova. Kul var det i alla fall, synd bara att Jcm var så tjurig och inte ville vara med.
I helgen ska jag till Järvsö för att träffa den jag ska jobba åt i sommar och även hans föräldrar, spännande värre. Skönt att jag har varit och ''tjuvtränat'' teckenspråk hos Catta och Ad. Det sitter långt inne men det finns där och kommer fram ju mer jag använder det, ingen större stress alltså.
Nu ska jag packa och sova. God natt mina vänner, puss och kram. Love U.
Har gjort det igen
Mitt drömjobb dök upp i fredags. Assistent till en döv kille, jag kommer få snacka teckenspråk hela sommaren, hur kul som helst. Att dessutom få göra roliga saker är väl inte någon nackdel heller, jag längtar...
Det går fortfarande bra för mitt lag om jag bortser från att kontot är tomt och tanken på bilen likaså. Inte stressa upp sig för det nu inte, andas med magen, det löser sig. Imorgon ska jag på spa med min älskade Linda och det ska bli så skönt att få rå om henne bara alldeles ensam, hon är så fin den människan, fast jag har visst bara såna vänner, alla energitjuvar är så gott som borta inklusive mig själv. Tänka om funkar, le funkar också, titta mig i spegeln och tycka om det jag ser funkar, ja allt funkar just nu.
Ha en fin helg alla mina vänner. Love U.
Vilket flyt!
Min nedåt spiral snurrar åt andra hållet nu. Vad har jag gjort då? Joo, jag har lett. Jag ler, det har jag gjort i över två veckor nu. Från Kramfors till Härnösand ler jag vare sig jag vill eller inte, nu har det gett resultat. Jag ler och det är äkta.
Allt blev så mycket lättare nu, jag pluggar som en galning och tycker till och med att det är roligt. Jag tänker annorlunda i många frågor och ser fler möjligheter än hinder.
På skolan är vi inne i ett ganska tungt och brett block. Livsåskådning om vi och "dom". Hur vi ser på andra och lägger inlärda värderingar i det, fast vi egentligen borde se personerna för just det. Personer/individer. Inte döma på grund av ras, kön, funktionsnedsättningar osv. Ja, ni förstår nog.
Detta ska vi diskutera och reflekteras. Många artiklar ska läsas, filmer ska ses och sen lämna in i skriftliga reflektioner.
Kan sammanfatta allt med en mening.
Klockan åtta är jag trött och redo för sängen, men icke, då skrivs reflektionerna ner för inlämning, torsdag.
Nu är klockan snart 2300 och orken minimal, så jag säger god natt kära vänner. Puss och kram. Love U
I morse slog det mig...
Valborgstradition i Stensätter. Det var lika mysigt som vanligt att träffa Linda och Sandra, att vi inte träffas så ofta spelar ingen roll, för när vi väl ses så är allt precis där vi avslutade senast.
Jag är otroligt glad att världens finaste Linda äntligen har träffat kärleken, hon är så värd att få känna sig älskad och att få älska tillbaka.
Hon berättar för mig hur hon har det, att hon knappt kan sluta ta på honom och att han är likadan. Han kan stryka henne över ryggen varje gång han går förbi och när de sover är det tätt, tätt intill.
Just det där samtalet måste ha stannat kvar hos mig, för i morse när jag vaknade insåg jag att det är ju precis så där det ska vara. Det är så jag vill behandla och bli behandlad, med kärlek och värme.
Jag blir ledsen när jag tänker på att det nog är ganska lång dit för mig, med tanke på att jag vill ge så mycket men får väldigt sparsamt tillbaka. Aldrig har jag sagt att det är lätt att släppa taget, aldrig har jag sagt att det är lätt att släppa in, men den som aldrig provar får heller aldrig chansen till något annat, kanske något bättre.
Det kanske är lika bra att släppa taget. Varför kämpa så? Vad kostar det att vara kvar och vad ger det? Kärleken verkar i alla fall inte vara för mig, isåfall skulle den väl ha visat sig.
