Sliter hund!
Ja, det är ett ganska bra uttryck! Jag sliter hund med mitt känsloliv.
Jag vill behaga här, passa in där, vara en toppen mamma åt en, en bra kompis åt en annan, världens bästa älskarinna åt en tredje... Visst det går, det vet jag, har gjort det förr, men för att det ska gå så behövs det näring. Det kan vara iform av närhet, att bli sett, att bli hörd eller bara att få ett enkelt tack.
Det är mycket som händer i ett huvud just nu, och inte nog med det. Jag har fått känna på ''lappsjuka'' för första gången på länge, så stark att jag faktiskt ville bort. Ändå härdade jag ut och om jag summerar det hela så blev det bra ändå.
Klart livet inte alltid är som en parfymdoftande dimma, det vet väl jag också, men det behöver ju inte stinka skit jämt heller, men så verkar det vara om man lyssnar runt. Jag kan tänka mig lite av varje. Jag är ju svensk och då lyder vi väl under lagen ''lagom är bäst''
En sak jag reflekterat över den här helgen är vad jag utstrålar.
Vad som utlöste denna tanke är ett mms på, en för mig känd persons snopp. Denna snopp ville inte runka ensam och undrade om jag inte kunde komma till undsättning.
Det var inget jag hade lust med, så jag talade om det också. Varpå ändå fler (sms) den här gången kommer. Jag talar klart och tydligt om att jag inte varken kan eller vill, men personen i fråga vägrar ge sig...I det här läget slutar jag svara, men inte heller det hjälper, det kommer fyra sms till innan det går upp ett Liljeholmens i andra änden.
Det här är inte första gången jag får ett sånt här erbjudande, men det som är tråkigt är att det alltid kommer från personer som har nyttjat någon form av berusningsmedel.
Jag får höra att jag duger som jag är...MEN...det är sånt här som får mig att tvivla. Dock har jag upptäckt att det finns människor som är ärliga med vad de säger... och de är värda en liten bit av mig.
Ha det bra nu mina vänner. Puss och kram. Love U all.
Jag vill behaga här, passa in där, vara en toppen mamma åt en, en bra kompis åt en annan, världens bästa älskarinna åt en tredje... Visst det går, det vet jag, har gjort det förr, men för att det ska gå så behövs det näring. Det kan vara iform av närhet, att bli sett, att bli hörd eller bara att få ett enkelt tack.
Det är mycket som händer i ett huvud just nu, och inte nog med det. Jag har fått känna på ''lappsjuka'' för första gången på länge, så stark att jag faktiskt ville bort. Ändå härdade jag ut och om jag summerar det hela så blev det bra ändå.
Klart livet inte alltid är som en parfymdoftande dimma, det vet väl jag också, men det behöver ju inte stinka skit jämt heller, men så verkar det vara om man lyssnar runt. Jag kan tänka mig lite av varje. Jag är ju svensk och då lyder vi väl under lagen ''lagom är bäst''
En sak jag reflekterat över den här helgen är vad jag utstrålar.
Vad som utlöste denna tanke är ett mms på, en för mig känd persons snopp. Denna snopp ville inte runka ensam och undrade om jag inte kunde komma till undsättning.
Det var inget jag hade lust med, så jag talade om det också. Varpå ändå fler (sms) den här gången kommer. Jag talar klart och tydligt om att jag inte varken kan eller vill, men personen i fråga vägrar ge sig...I det här läget slutar jag svara, men inte heller det hjälper, det kommer fyra sms till innan det går upp ett Liljeholmens i andra änden.
Det här är inte första gången jag får ett sånt här erbjudande, men det som är tråkigt är att det alltid kommer från personer som har nyttjat någon form av berusningsmedel.
Jag får höra att jag duger som jag är...MEN...det är sånt här som får mig att tvivla. Dock har jag upptäckt att det finns människor som är ärliga med vad de säger... och de är värda en liten bit av mig.
Ha det bra nu mina vänner. Puss och kram. Love U all.
Kommentarer
Trackback
