En bra dag helt enkelt
Åkte till skolan i morse och fick göra om mitt statistikprov på mattelektionen. Det känns som det gick väldigt bra, fast det gjorde det förra gången också och då klarade jag mig med nöd och näppe. Efter det hann jag räkna lite ordinarie matte också, vilket flyt jag är inne i, känner mig smart. Oooh fantastiska känsla.
På eftermiddagsrasten kände jag ett stort behov av att få sitta med teckenspråkseleverna, vet inte varför, antar att jag kände ett sug av att använda teckenspråket.
En tolklärare satt vid bordet, en av de lärare som jag tycker bäst om där uppe på T-våningen. Hon är rak och ärlig och helt fantastiskt rolig.
Hon berättade att hon sett mig i vår film om Borderline personlighetsstörning, där jag hade en av huvudrollerna (den sjuke). Då kom jag på att jag varit nyfiken på hur tolkarna översatte mitt ''skäggbiff'', (för er som inte vet vad det betyder, så är det ett annat ord för fitta) de hade översatt det precis så ''fitta''. En annan incident, med en annan fitta dyker upp i skallen, en grej som jag utsatte min dåvarande sambo för (stackarn).
När jag var runt 20 år jobbade jag på ett litet Ica, i ett litet samhälle som heter Bollstabruk. Där jobbade jag i charken med allehanda sysslor. En dag när jag och min kollega hade lite tråkigt så frågade han om jag ville lära mig att stycka en gris. Visst tyckte jag, det lät skoj. Vi stod där böjda över grisen och min kollega pekade ut olika delar. När nästan hela grisen är utpekad och vi är i de bakre regionerna, så pekar han på ett ställe och undrar om jag vet vad det är för del. Har väl ett litet humm, med tanke på jargongen oss emellan. Han berättar iallafall mer än gärna att det är blygdläpparna.
Vet ni att en grisblygdläpp ser väldigt lika ut som uppskuren Picnicbog... Jag får en idé.
Vi skär ut läpparna och jag tar med dem hem, tillsammans med ett paket skuren Picnicbog. Väl hemma kryddar och steker jag alltihopa, men håller noga koll på vad som är vad. Sen var det bara att servera.
Efter middagen frågar jag min sambo om han tyckte maten var god, jo då den smakade bra. Varpå jag berättar vad han nyss har stoppat i sig. Haha, vilken chockreaktion, men sen var det inget mer med det. Det var gott och smakade fläsk.
Det här samtalet utspelar sig på de dövas språk och då kommer jag på nästa grej som hänt mig.
För några veckor sedan var jag och min nuvarande klass Sg på föreläsning. Där träffar jag en av mina döva kompisar. I pausen sitter vi och ''pratar'' med varandra, jag berättar vad som hänt den senaste tiden och kommer in på en konflikt med en väldigt nära släkting. Jag har i det här samtalet markerat ut var jag har min släkting och när jag berättar om henne pekar jag åt det hållet, när jag menar att hon sagt något.
I slutet av min berättelse så pekar jag ''fuck'' finger åt det hållet och min klasskompis som sitter precis där utropar: Men Maria då, vad gör du?
Själv är jag så inne i mitt teckenspråk att jag först inte märker vad som hänt och undrar, vadå?
Det är nämligen så att mitt ''fuck'' inte betyder detsamma på svenska och teckenspråk i det här fallet, utan det betyder ''jag skiter väl i henne'' ungefär.
Ja, så kan det gå när man inte ''talar'' samma språk.
Mycket skratt blev det av dessa berättelser runt fikabordet och det var härligt. Jag har aldrig skrattat så mycket som när jag gick på tolklinjen och nu fick jag göra det igen.
Ha det lungt och glöm inte vad jag sagt...Ta hand om varandra.
På eftermiddagsrasten kände jag ett stort behov av att få sitta med teckenspråkseleverna, vet inte varför, antar att jag kände ett sug av att använda teckenspråket.
En tolklärare satt vid bordet, en av de lärare som jag tycker bäst om där uppe på T-våningen. Hon är rak och ärlig och helt fantastiskt rolig.
Hon berättade att hon sett mig i vår film om Borderline personlighetsstörning, där jag hade en av huvudrollerna (den sjuke). Då kom jag på att jag varit nyfiken på hur tolkarna översatte mitt ''skäggbiff'', (för er som inte vet vad det betyder, så är det ett annat ord för fitta) de hade översatt det precis så ''fitta''. En annan incident, med en annan fitta dyker upp i skallen, en grej som jag utsatte min dåvarande sambo för (stackarn).
När jag var runt 20 år jobbade jag på ett litet Ica, i ett litet samhälle som heter Bollstabruk. Där jobbade jag i charken med allehanda sysslor. En dag när jag och min kollega hade lite tråkigt så frågade han om jag ville lära mig att stycka en gris. Visst tyckte jag, det lät skoj. Vi stod där böjda över grisen och min kollega pekade ut olika delar. När nästan hela grisen är utpekad och vi är i de bakre regionerna, så pekar han på ett ställe och undrar om jag vet vad det är för del. Har väl ett litet humm, med tanke på jargongen oss emellan. Han berättar iallafall mer än gärna att det är blygdläpparna.
Vet ni att en grisblygdläpp ser väldigt lika ut som uppskuren Picnicbog... Jag får en idé.
Vi skär ut läpparna och jag tar med dem hem, tillsammans med ett paket skuren Picnicbog. Väl hemma kryddar och steker jag alltihopa, men håller noga koll på vad som är vad. Sen var det bara att servera.
Efter middagen frågar jag min sambo om han tyckte maten var god, jo då den smakade bra. Varpå jag berättar vad han nyss har stoppat i sig. Haha, vilken chockreaktion, men sen var det inget mer med det. Det var gott och smakade fläsk.
Det här samtalet utspelar sig på de dövas språk och då kommer jag på nästa grej som hänt mig.
För några veckor sedan var jag och min nuvarande klass Sg på föreläsning. Där träffar jag en av mina döva kompisar. I pausen sitter vi och ''pratar'' med varandra, jag berättar vad som hänt den senaste tiden och kommer in på en konflikt med en väldigt nära släkting. Jag har i det här samtalet markerat ut var jag har min släkting och när jag berättar om henne pekar jag åt det hållet, när jag menar att hon sagt något.
I slutet av min berättelse så pekar jag ''fuck'' finger åt det hållet och min klasskompis som sitter precis där utropar: Men Maria då, vad gör du?
Själv är jag så inne i mitt teckenspråk att jag först inte märker vad som hänt och undrar, vadå?
Det är nämligen så att mitt ''fuck'' inte betyder detsamma på svenska och teckenspråk i det här fallet, utan det betyder ''jag skiter väl i henne'' ungefär.
Ja, så kan det gå när man inte ''talar'' samma språk.
Mycket skratt blev det av dessa berättelser runt fikabordet och det var härligt. Jag har aldrig skrattat så mycket som när jag gick på tolklinjen och nu fick jag göra det igen.
Ha det lungt och glöm inte vad jag sagt...Ta hand om varandra.
Kommentarer
Trackback