mariahelenaf

Jag kan förstå om jag verkar lite knepig för omgivningen och helst då det manliga könet. Min högsta önskan här i livet är att få bli älskad för den jag är, men har förstått att den önskan kanske inte är så lätt att tillgodose, pga mitt beteende. För samtidigt som jag hemskt gärna vill bli älskad och omtyckt så fjärmar jag mig, det var inget jag var medveten om förrän idag och att få veta det kändes, det kan jag säga. 

Jag kan också förstå att det är lättare att lämna, än att bli lämnad.

Det var äkta det jag kände, och med vetskapen att jag kanske har stött bort en person som jag skulle vilja dela ett liv med känns riktigt, riktigt dåligt.

Inom kort ska jag påbörja en behandling, den ska hjälpa mig på vägen till ett ''helare'' liv.