mariahelenaf

Julafton kom och gick, jag fick en klapp på sjukhuset i förtid dagen före, knät hoppade ur led nu igen och är lindat. Det var väl ett tecken från han där uppe om att jag skulle stressa av litegrann.

Dopparedag började med att min älskade dotter grilljerade skinkan till oss, sen hjälpte hon mig att hämta paket så vi kunde lägga snören om dem, vi lade pralinerna i snygga plåtburkar jag hittat på Lagerhaus, vi duschade klädde oss fina och fixade håret.
I morgonpaketet fanns nämligen en locktång med flera tillbehör, så liten ville våffla sitt hår och jag lockade mitt. Klara för avfärd...

Ett gott julbord avnjöts hos mina föräldrar och det var en lugn och skön stämning i år. Halv sex kom tomten på besök med massor av klappar till både stora och små. Det var en otroligt rolig tomte, han skämtade och höll låda minsann. Som tex:
- Oh vilken liten tomte (Ebbas kusin, Stina), det var ju 300 år sedan jag var så liten.
Eller den här:
- Haltar du? (till mig) hur fixade du det? Skulle jag också vilja göra.
Jag talade om hur det gått till, alltså att jag fått batteritorsk på bilen och skulle knuffa den bakåt för att få starthjälp, då halkade benet undan och knät gled ur läge.
Då säger tomten:
- Jaha, men jag har ju renar, då blir det värre.
Det kan jag hålla med om och hade ingen bra lösning till honom.

Paket öppnades och vid en av öppningarna fälldes en liten tår. Det var klappen från oss vuxna barn (Björnligan) öppnades då.
Mamma blev rörd och väldigt glad, det var roligt att hon uppskattade vår gåva.

Min lilla tös hade köpt ett nattlinne till mig. Ett jättefint marinblått med rosa prickar och volanger på.

När vi kom hem började vi sätta ihop en bana till ett leksaksdjur som är poppis just nu, banan är som att sätta ihop ett kinderägg i jätteformat, bilder, delar och instruktion på engelska. Rena rama tankeverkstan blev det inne på barnrummet.

Natten var god och juldagen började med sovmorgon (i alla fall för mig)

...............................................................................................................................................................


Juldagen 25 december 2010

Klockan sju i morse vaknade jag av små tysta plingljud från vardagsrummet, strumpan min hade visst klivit upp för att spela wii, hon fick en hårddisk med 50 spel på. Jag frågade om hon varit vaken länge och fick till svar att hon vaknat alldeles nyss, efter det somnade jag om i två timmar. Skönt att få sova ut lite, benet värker som attan ibland och natten som var har jag legat på det så det var rätt så ömt.

Medan jag i sakta mak (det går inte så fort för mig hehe) tvättade mig och tråcklade på mig byxor så fixade flisan frukost, efter det satte vi oss för att spela Mariocart, det gick inget vidare för mig, blev mest yr och körde fel, tappade kurs och kom aldrig i mål.
När vi satt där och spelade backade det in en bil jag inte kände igen på vår gård. Det var mamma och pappa som kom på besök, med sig hade de min syster och systerdotter.

Jag fixade fika, kaffe, lussebullar och pepparkakor medan Ebba, mamma och pappa spelade wii. Min mamma är bäst, hon älskar att spela tvspel. Hon är inte jättebra men vad gör det när hon tycker det är kul och övning ger ju som bekant färdighet.

Nu ska jag halta ner i källaren och hämta tvätt, för trots att jag är lite invalido så fortsätter livet ändå.

Ha en god fortsättning på julen alla goa glada människor (ja, ni andra också såklart) Puss och kram. Love U.