mariahelenaf

Ett skratt...undra hur länge jag får leva när jag skrattat mer eller mindre hela eftermiddagen! Allt började vid lunch när jag fick ett telefonsamtal i matkön (med skämt å det grövsta, med inrikting åt det sexuella). Mina kursare kunde av mitt snack och reaktioner i samtalet lista ut vem det var och vad vi pratade om så de gjorde instickskommentarer, ganska frispråkiga såna. 

Efter det samtalet cirkulerade allt som sades, kring ämnet sex och hur lätt är det att äta thai kål(dolmar) och (ragg)munkar då, med tillhörande fläsk som benämdes bacon?
Matficka blev i allas öron matfitta osv.

 Astmasprayen var en räddare av denna eftermiddag, så nu vet alla som känner mig hur mycket jag skrattat! Nu när jag är hemma och ska försöka baka och klippa gräs är det inte lätt att hitta någon energi eftersom den tog slut den här eftermiddagen. Men hur är det man säger nu... Smakar det så kostar det. Jag har iallafall haft en sjukt kul dag. Vi har haft sammarbetsövningar som vi senare kan plocka fram erfarenheterna ifrån när vi ska skriva rapporter och i våra grupparbeten. Ja nu när jag fått skriva av mig så kanske det går lättare att plocka fram iallafall bakbunken sen får vi se om jag ids brottas med gräsklipparen lite senare, men känner jag mig själv rätt så får den stå en dag till... Om jag nu inte får hjälp med det. Puss och kram alla. Och kom ihåg... Ett gott skratt förlänger livet.